Begäran om hjälp

Ian Brook ‹ Föregående · Nästa ›

Bhutan Hotel School Expanding!

I would like to ask you for your help.

As you know we have set up a non-profit hotel school in Bhutan: Bongde Institute for Hospitality and Tourism (BIHT)  www.bihtbhutan.org/

In a short time, we have achieved great success with the following milestones as proof:

  • 100% success rate! All students have found jobs in 5 star hotels
  • Our Restaurant was voted Best Restaurant in Bhutan,by Lonely Planet
  • Extremely low dropout rate
  • Costs kept to bare minimum. Lowest costs per student for any comparable Hotel School
  • Transformed lives:Students are underprivileged and unemployed. Some are even former drug addicts.

We are extremely proud of how far our students have come.

 

BIHT is entering its third year and will start training its third class. To deal with the increased demand, we have opened a new dormitory. This will allow us to train 70 students (doubling our capacity).

 

To further put BIHT on a solid financial footing we plan to open a quality bakery and coffee shop near the airport in Paro, Bhutan. This will generate more revenue and train students in baking, coffee, and retail service.

Last year, we received financial support from the Bhutanese government, but due to govt. budget restrictions, our grant funding has been cut to zero for 2017. This has created a shortfall of Euros 50.000 that we must fill.

I am reaching out to our friends now for help.

I am making a personal request to help BIHTYour support will allow us to continue our important work toimprove lives of disadvantaged youth in Bhutan and expand our important work.

Please support our work with a donation of Euros 1.000,–

Your support will fundamentally change lives.

 

Thank you

Dr. Rieki Crins

Founder of Bongde Institute for Hospitality and Tourism.

 

 

Uppkoppling to APIS

Ian Brook ‹ Föregående · Nästa ›

Bhutan kommer att kopplas till Asia-Pacific Information Superhighway (APIS) för att förbättra Internet anslutning i landet. För närvarande är det FN:s Ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stillahavsområdet (ESCAP,Nations Economic and Social Commission for Asia and Pacific ) som arbetar med att identifiera den felande länken mellan de 62 medlemsländerna.

”Bhutan, är en inlandsstat och därför beroende av anslutning till grannländerna och, i många fall, lider inlandsländer av höga internet transit kostnader,” sade Atsuko Okuda från FN:s ESCAP. Hon tillade att ”genom att arbeta med grannländer, finns det en möjlighet att hålla ner kostnaderna samtidigt som vi rekommenderar också vissa strategier och åtgärder som också kan minska kostnaderna samt utöka tillgången till internet på landsbygden”.

En forskargrupp fann att miljontals människor i regionen har dålig tillgång till internet.

 

Växla ngultrum till rupier

Ian Brook ‹ Föregående · Nästa ›

Hundratals radar upp sig utanför Centralbanken i Thimphu i hopp om att växla ngultrum till indiska rupier.

mail-attachment

Men Royal Monetary Authority tillåter enskilda att växla endast Nu 5000 per månad [670 kr].

Och med tanke på den minskande sedelreserven, betjänar RMA bara 50 personer per dag genom lotteri.

“ Jag kom hela vägen från Trongsa för att få tag i indiska rupier. Detta är mitt fjärde försök. Ändå hade jag inte turen att komma med bland de femtio”, sade Wangdi.

Wangdi sade att han till och med ordnat sin biljett. ”Det är nästan dags att lämna och jag har inte kunnat växla några pengar.”

Tenzin från Paro sade att han hade varit i Thimphu en vecka och besökt RMA varje dag.

”Det vore bekvämt om istället för 50, 100 personer fick chansen. De som bor i Thimphu kan ta med sina familjemedlemmar för att öka chanserna att få rupier, men inte vi.”

Tjänstemän från RMA sade att tillgången till 100 rupiesedlar är kritisk. De sade att de var i konstant kontakt med indiska centralbanken för att få ny påfyllning med rupiesedlar, efter avmonetariseringen av 500 och 1000 rupiesedlarna i Indien förra månaden.

 Översättning  Alf Persson 

Lugarteatern

Ian Brook ‹ Föregående · Nästa ›

Lugarteatern har en unik plats i vår huvudstad Thimpus historia. Många äldre har trevliga minnen av biografen, som torde ha varit den enda platsen där modern underhållning var tillgänglig på 1960- talet .Kanske teatern bär den sanna vittnesbörden av den förändring som vi bhutaneser har upplevt och som även är en spegling av hur långt vi har nått som nation.

Vår ungdom av idag skulle veta att det fanns en tid i Thimpu när de två största nöjena var att se Hans Majestät den fjärde Druk Gyalpo spela basket i kvällningen på Changlimithang och att se film på Lugarteatern.

Eftersom de flesta filmerna var hinduiska var den typiska handlingen berättelsen om en fattig ,ärlig och hårt arbetande person som lyckades bli rik, mäktig och lycklig, något som kunde ha påverkat många bhutansiska ungdomar vid denna tid. Hinduiska filmdialoger och sånger var vanliga, något som hjälpte oss i kontakten med vår närmaste granne Indien.

Vid den här tiden fanns inga bhutanesiska filmer, något vi bara kunde drömma om. Idag är vår inhemska film- och musikproduktion en framgång för vår utveckling. Hatten av för alla inblandade!

Biljettpriset 100 Ngultrum utgör inte längre ett hinder för de flesta, men för ungdomen finns konkurrensen i moderna kanaler som TV och internet.

Lugarteatern som befinner sig i stadens centrum har möjligheten att återfå sin forna glans och kunna vara en mötesplats för människor från når och fjärran. Om medborgarna förstår hur mycket Lugarteatern en gång har betytt kan de bidra till att upprätthålla arvet och förståelsen för gångna tiders strävan och insatser.

Underhållning

Lugarteatern, den äldsta biografen i Thimpu har återinvigds med ett helt nytt utseende.

Hennes Kungliga Höghet Pema Lhadon Wangchuck och dratshang´s Tsugla Lopon invigde den nya teatern. Den nygamla teatern som är renoverad är utrustad som en modern biograf och nöjescenter- stoppade klappstolar, nytt ljud och LED- belysning och med en färggrann upplyst entré. En ny silvrig linsformad duk har monterats, kompletterad med en kraftfull Panasonic digital bio HD projektor med Dolby´s 7.1 surroundljudsystem för bästa filmupplevelse.

Teatern har 503 sittplatser med en ”exekutiv” övre bänkrad. Den har även en VIP loge och en kunglig loge med salong och badrum.

Det ursprungliga nöjesetablissemanget i huvudstaden är nu åter redo att fånga filmentusiasternas hjärtan och sinnen.

Lugarteatern, som länge stod och förföll på grund av konkurrensen med nya media som video och DVD , har nu återuppstått i sin forna glans och visar föreställningar kvällar, matinéer, veckoslut och helger. Vi vill även uppmuntra visning av undervisningsfilmer, dokumentärer och kortfilm säger Passang Tshering, ägare av Pekhang Enterprise.

KUENSEL

Något förkortat text, översättning av  Ingrid Levy-Hüneberg

Royal Highland-festivalen i Laya

Ian Brook ‹ Föregående · Nästa ›

Royal Highland-festivalen i Laya sprider glädje och skapar vänskapsrelationer

Den tre dagar långa Royal Higlander-festivalen började i Laya gewog i Gasa, med firandet av Världsmatdagen.

School Agriculture programme, ett projektsamarbete mellan skoldepartementet och jordbruksdepartementet delade ut priser till skolor som utmärkt sig inom skoljordbruk.

Fem skolor belönades inom olika kategorier och fick vardera 10,000 NU i prispengar och certifikat.

Gasas Dzongdag (ungefär: guvernör), Dorji Dradhrul dedicerade festivalen till födelsen av hans kungliga höghet The Gyalsey, 60-årsjubileet av hans höghet ”The Fourth Druk Gyalpo” och 400 årsjubileet av Zhabdrungs ankomst till landet.

”Festivalen är till för att främja traditionen och kulturen bland människorna som lever på höglandet” sa guvernören (Dzongdag).

Nationella rådets ordförande, Sanoma Kinga, förklarade den viktiga funktionen av monarkin för att säkra nationens självständighet och suveränitet.

”Avlägsna samhällen i höglandet, såsom Laya, är lika viktiga för hans höghet som andra områden i landet” sa han.

Han tillade att Bhutan, trots sin storlek, är mångfaldigt, med mer än 20 dialekter och etniciteter. ”Hans höghet är nationens enande kraft” sa Sanoma Kinga. ”Till skillnad från politiker, som fokuserar på sina respektive valkretsar och ‘dzongkhags’, ser hans höghet efter landet och folket som ett.”

Hans höghet Kungen väntas delta och förgylla festivalen.

Mer än 100 bönder från Bumthang, Gasa, Haa, Lhuentse, Paro, Thimpu, Trongsa, Trashigang, Trashiyangtse och Wangduephodrang ställde ut sina produkter.

De regntyngda molnen skingrade sig och Laya blev gyllene under solens varma omfamnande strålar. Dalen var täckt av tungt regn fram till kvällen på festivalens första dag. Den tre dagar långa Roayl Highland-festivalen, som besöktes av höglandets invånare och både inhemska och utländska turisterr. Den första festivalen för djuruppfödare/djurhållning, ett initiativ av Gasa dzongkhags administration, kom vid en lämplig tidpunkt för Layas invånare.

En av de huvudsakliga inkomstkällorna för Layaps, odlingen av cordyceps (ett svampsläkte), föll inte väl ut i år vilket ledde till svårmod och förtvivlan, efter år av lyckad skörd.

Sangay från byn Tongra tjänade bara runt 40,000 NU från försäljningen av cordyceps denna säsong. ”För andra året i rad har vi haft dåliga skördar” sa han.

Byborna sa att festivalen gav möjligheter att tjäna pengar, genom att frakta varor, vilket kompenserade de förlorade inkomsterna från cordyceps-svamparna.

Frånsett några tjänstemän var alla besökare inackorderade hos byborna, inklusive ministrar.

De böljande sluttningarna ovanför Layas byar ekade av musik och jubel under hund-, häst-och jak-shower, tävlingar och uppträdanden av skolbarn.

En nomad från Merak berättade att han hade stött på flera andra vänliga högländare från hela landet.

”Det är intressant att vi gör samma sak på så många olika sätt. Att bli medveten om det är den viktigaste lärdomen från festivalen” sa han.De flesta högländarna sa att de aldrig trott att de skulle uppleva en sådan mångfald av kultur i Layas samhällen. De hade fått många nya vänner och bar med sig underbara minnen från sin vistelse.

Jakherdar från 11 dzongkhags visade upp sina mejeriprodukter och andra animaliska produkter, och deltog i flertalet tävlingar.

Lotterivinster såsom mobiltelefoner, ryggsäckar, pilbågar, jakar och flygbiljetter till Bangkok delades ut till besökarna.

Festivalplatsen, där varje försäljare hade varsitt traditionellt ylletält, låg mer än 4100 meter över havetFestivalen anordnades av jordbruksdepartementet, som en del av deras höglandsutvecklingsprogram, tillsammans med Gasadistriktet.

Tshering Palden | Laya

Översättning: Anders Forsslund