Royal Highland-festivalen i Laya

Ian Brook ‹ Föregående · Nästa ›

Royal Highland-festivalen i Laya sprider glädje och skapar vänskapsrelationer

Den tre dagar långa Royal Higlander-festivalen började i Laya gewog i Gasa, med firandet av Världsmatdagen.

School Agriculture programme, ett projektsamarbete mellan skoldepartementet och jordbruksdepartementet delade ut priser till skolor som utmärkt sig inom skoljordbruk.

Fem skolor belönades inom olika kategorier och fick vardera 10,000 NU i prispengar och certifikat.

Gasas Dzongdag (ungefär: guvernör), Dorji Dradhrul dedicerade festivalen till födelsen av hans kungliga höghet The Gyalsey, 60-årsjubileet av hans höghet ”The Fourth Druk Gyalpo” och 400 årsjubileet av Zhabdrungs ankomst till landet.

”Festivalen är till för att främja traditionen och kulturen bland människorna som lever på höglandet” sa guvernören (Dzongdag).

Nationella rådets ordförande, Sanoma Kinga, förklarade den viktiga funktionen av monarkin för att säkra nationens självständighet och suveränitet.

”Avlägsna samhällen i höglandet, såsom Laya, är lika viktiga för hans höghet som andra områden i landet” sa han.

Han tillade att Bhutan, trots sin storlek, är mångfaldigt, med mer än 20 dialekter och etniciteter. ”Hans höghet är nationens enande kraft” sa Sanoma Kinga. ”Till skillnad från politiker, som fokuserar på sina respektive valkretsar och ‘dzongkhags’, ser hans höghet efter landet och folket som ett.”

Hans höghet Kungen väntas delta och förgylla festivalen.

Mer än 100 bönder från Bumthang, Gasa, Haa, Lhuentse, Paro, Thimpu, Trongsa, Trashigang, Trashiyangtse och Wangduephodrang ställde ut sina produkter.

De regntyngda molnen skingrade sig och Laya blev gyllene under solens varma omfamnande strålar. Dalen var täckt av tungt regn fram till kvällen på festivalens första dag. Den tre dagar långa Roayl Highland-festivalen, som besöktes av höglandets invånare och både inhemska och utländska turisterr. Den första festivalen för djuruppfödare/djurhållning, ett initiativ av Gasa dzongkhags administration, kom vid en lämplig tidpunkt för Layas invånare.

En av de huvudsakliga inkomstkällorna för Layaps, odlingen av cordyceps (ett svampsläkte), föll inte väl ut i år vilket ledde till svårmod och förtvivlan, efter år av lyckad skörd.

Sangay från byn Tongra tjänade bara runt 40,000 NU från försäljningen av cordyceps denna säsong. ”För andra året i rad har vi haft dåliga skördar” sa han.

Byborna sa att festivalen gav möjligheter att tjäna pengar, genom att frakta varor, vilket kompenserade de förlorade inkomsterna från cordyceps-svamparna.

Frånsett några tjänstemän var alla besökare inackorderade hos byborna, inklusive ministrar.

De böljande sluttningarna ovanför Layas byar ekade av musik och jubel under hund-, häst-och jak-shower, tävlingar och uppträdanden av skolbarn.

En nomad från Merak berättade att han hade stött på flera andra vänliga högländare från hela landet.

”Det är intressant att vi gör samma sak på så många olika sätt. Att bli medveten om det är den viktigaste lärdomen från festivalen” sa han.De flesta högländarna sa att de aldrig trott att de skulle uppleva en sådan mångfald av kultur i Layas samhällen. De hade fått många nya vänner och bar med sig underbara minnen från sin vistelse.

Jakherdar från 11 dzongkhags visade upp sina mejeriprodukter och andra animaliska produkter, och deltog i flertalet tävlingar.

Lotterivinster såsom mobiltelefoner, ryggsäckar, pilbågar, jakar och flygbiljetter till Bangkok delades ut till besökarna.

Festivalplatsen, där varje försäljare hade varsitt traditionellt ylletält, låg mer än 4100 meter över havetFestivalen anordnades av jordbruksdepartementet, som en del av deras höglandsutvecklingsprogram, tillsammans med Gasadistriktet.

Tshering Palden | Laya

Översättning: Anders Forsslund